Enström Journalistisk Design AB

Sydsvenskan, Barometern och TTELA är nominerade till Svenska Designpriset. Tre tidningar som jag haft förmånen att arbeta med under det senaste året. Otroligt kul!

Sydsvenskan lanserade sin nya design i mars. En ganska stor förändring, som fick oförtjänt lite uppmärksamhet i branschpress (Jämför gärna bevakningen av Svenska Dagbladets nya form, som egentligen inte var lika omfattande). Sydsvenskan gjorde en trippel-redesign, vilket måste vara extremt sällsynt: papperstidning, nät och mobilsajt på samma gång! Papperstidningens design var resultatet av ett samarbete mellan Nordström & Frank och Enström Journalistisk Design. Sydsvenskans superkompetenta duo, formchefen Benjamin Peetre och utvecklingsredigeraren Petra Villani, drog det tunga interna lasset.

Det finns tre saker i Sydsvenskans arbete som jag anser är värda en extra betoning:

1) Typografi och färgpalett är ny från grunden, men knyter an till tidningens historia och tradition på ett genomtänkt sätt. Guardian och Moderno tar på ett självklart sätt vid efter Benton, Aachen och Centennial. Det eleganta och smarta ligger sida vid sida med det raka och jordnära. Det är Malmö, Lund, Skåne och världen – år 2009.

2) Tidningen är extremt välstrukturerad på sidorna. Varje del i tidningen har sitt eget system av flexibla sidstommar som tidningens sidplanerare utgår ifrån. Sidstommarna utgår från varje avdelnings journalistiska behov, men hänger ändå ihop med helheten. Titta noga så ser ni vad jag menar!

3) Den stora paletten av alternativa textformer (ATF).  Sydsvenskan är extremt duktiga på att variera sitt sätt att berätta.  Medvetenheten om poängerna med att använda grafik och ATF är stor, vilket inte bara göra tidningen mer levande och spännande, utan också effektivare och begripligare.

Barometern/Oskarshamns-Tidningen har arbetet medvetet med sin utveckling under flera år. Och kanske är det just utvecklingsstrategin som är det mest unika med tidningen. Mottot är ständig utveckling i små steg, och där läsaren hela tiden görs medveten om hur och varför tidningen är i rörelse. Följden blir en tidning som känns levande, pigg, framåt och lyhörd. Strategin har också betalat sig i upplageutvecklingen. Om man väljer att titta isolerat på formen har den gått från att vara ganska ostrukturerad och återhållsam, till att vara fantastiskt levande – och samtidigt strukturerad. Typografiskt har förändringarna varit små, rubriker görs fortfarande i Utopia och Poynter, men i andra, mer ändamålsenliga,  varianter. Införandet av som navigationstypsnittet Stag har gett tidningen en modernare och mer personlig touch. På Barometern har jag jobbat framför allt med tidningens duktige formansvarige, Markus Pedersen.

Kolla särskilt på Barometerns varma helgbilagor och den fantastiska bevakningen av Kalmar FF! Sportredaktionen är utan tvekan svenska mästare i fotbolls-presentation! Användningen av Indesign-grafik (byggd på Nordström&Franks Editorial ToolBox) inför och efter matcherna är mästerlig, särskilt om man betänker Barometerns storlek. Något för alla lokala och regionala tidningar att snegla på! (Kontakta Lasse Hansson, sportchef).

Även Barometern har jobbat metodiskt med införandet av alternativa textformer (ATF), vilket gör att många tunga och svårtillgängliga ämnen plötsligt blivit både spännande och begripliga! Barometern har också lyckats sprida medvetenheten om ATF-paletten på ett föredömligt sätt. Även där finns knep att hämta!

Tidningen TTELA skapades så sent som 2004 efter en sammanslagning av Trollhättans Tidning (TT) och Elfsborgs Läns Allehanda (ELA). Målsättningen med den nya formen, som sjösattes i juni, var framför allt att skapa en tydligare och mer läsvänlig tidning. Tidningshuvud, nyckelfärg (röd) och rubriktypsnitt (eget typsnitt, skapat av Ludvig Grandin) fick vara kvar som en garant för bibehållen identitet. Övrig typografi byttes ut. Chronicle används i brödtext och kompletterande rubriker, Stag i vinjetter och navigation. Men den stora förändringen blev att tidningen började jobba med sidstommar, vilket har förbättrat hierarki och ordning på sidorna, till gagn för läsarna. Samtidigt som formen har blivit mer strukturerad har den också blivit mer varierad. Dels genom större skillnader i anslag mellan tidningens olika avdelningar, men också genom den uppbyggda ATF-paletten (nu kan ni det ordet!). På TTELA jobbade jag framför allt med formklippan Andreas Borg, men en layoutgrupp fanns med under hela resan för avstämningar och synpunkter.

Kontakta mig gärna om ni vill veta mer om arbetet med de tre tidningarna, eller om du vill ha idéer om hur man kan utveckla presentationen på just din tidning!

Totalt är fem tidningar nominerade i klassen Redaktionell Print Dagstidning, förutom de nämnda tre också Bohusläningen och VLT.

Prisutdelning äger rum den 8 oktober på Moderna museet.

All journalistik som inte presenteras på ett bra sätt är bortkastad. Det gäller oavsett kanal, men i detta inlägg tänkte jag koncentrera mig på journalistiken i papperstidningen. Hur mycket blir egentligen läst i en vanlig tidning, en vanlig dag? Hur mycket hinner en normal läsare med?

Frågorna kräver lite sifferexercis.

Den genomsnittlige prenumeranten ägnar cirka 30 minuter åt sin morgontidning. Lästiden har mätts under många år och ligger tämligen stabilt. Snittet dras upp av pensionärerna som i genomsitt lägger ca 45 minuter på tidningen, att jämföras med åldergruppen 25–44 år där snittet ligger på 22 minuter. Siffrorna gäller i stort sett oavsett vilken prenumererad morgontidning man tittar på. Dagens Nyheters läsare lägger till exempel lika mycket tid på sin tidning som Nya Wermlands-Tidningens läsare gör. Detta trots att DN många dagar är mer än dubbelt så tjock.

Den huvudsakliga läsningen sker före klockan åtta på morgonen. Det är morgonrutinerna som avgör hur mycket tid som finns till förfogande innan man ska köra ungarna till dagis eller stressa i väg till jobbet. Det är därför nästan meninglöst att sträva efter att läsarna ska ägna mer tid åt tidningen.

Hur mycket hinner då en läsare, rent teoretiskt, läsa under dessa 30 minuter?

Från eyetracundersökningar  vet vi att nästan halva läsarens tid, cirka 45 procent, går åt till så kallad scanning. Ögat hoppar fram över sidorna, ögnar rubriker, bilder, bildtexter, ingresser – letar efter intressanta ingångar. Om ingången är tillräckligt intressant uppstår en läsprocess. Till denna process återstår alltså drygt 15 minuter.

En normalt begåvad läsare som ostörd läser en text som han eller hon begriper (inte helt vanligt) läser med en genomsnittlig hastighet av 180 ord per minut. På 15 minuter hinner man då med 2700 ord, vilket motsvarar drygt 14 500 tecken text. Vilket i sin tur motsvarar ungefär sex normallånga nyhetsartiklar á 2500 tecken. Detta är förmodligen högt räknat eftersom få av oss sitter ostörda vid frukostbordet.

Men oavsett det, hur stor andel av tidningen har då en teoretisk chans att bli läst?

Det beror förstås på vilken tidning man utgår från, och vilken veckodag. I en normaltjock lokaltidning på en vardag handlar det förmodligen om cirka 10 procent av textmassan. Tittar man på Dagens Nyheter en söndag handlar det förmodligen om 3–4 procent. Vänder man på det kan man säga att mellan 90–97 procent av tidningen blir aldrig läst av den genomsnittlige läsaren. Vad ska man dra för slutsatser av det? Att man inte ska bli reporter på en dagstidning? Nja. Just din text kan ju vara det som gör dagens tidning värdefull för en viss läsare. Att det är dumt att göra tjocka tidningar? Inte nödvändigtvis. Om tidningen innehåller många texter ökar chansen att läsaren hittar en text som är relevant för just honom eller henne.

Mer då?

Man kan definitivt dra slutsatsen att det är viktigt för tidningen att optimera läsarens tid med tidningen. Att underlätta för varje läsare att hitta just sin favoritinformation. Att ge maximal valuta för investerad tid. Hur gör man det? Genom en tydlig presentation där man hjälper läsarna att navigera i tidningen, där man skyltar upp texternas innehåll. På så sätt kan läsaren hitta sin egen väg genom materialet, och kan snabbare välja – eller välja bort. Och hur skyltar man upp ett innehåll? Jo, med rubriker, bilder, tydliga vinjetter etc, men också med alternativa textformer. Mer om detta i kommande inlägg.