Så lite hinner läsaren med
All journalistik som inte presenteras på ett bra sätt är bortkastad. Det gäller oavsett kanal, men i detta inlägg tänkte jag koncentrera mig på journalistiken i papperstidningen. Hur mycket blir egentligen läst i en vanlig tidning, en vanlig dag? Hur mycket hinner en normal läsare med?
Frågorna kräver lite sifferexercis.
Den genomsnittlige prenumeranten ägnar cirka 30 minuter åt sin morgontidning. Lästiden har mätts under många år och ligger tämligen stabilt. Snittet dras upp av pensionärerna som i genomsitt lägger ca 45 minuter på tidningen, att jämföras med åldergruppen 25–44 år där snittet ligger på 22 minuter. Siffrorna gäller i stort sett oavsett vilken prenumererad morgontidning man tittar på. Dagens Nyheters läsare lägger till exempel lika mycket tid på sin tidning som Nya Wermlands-Tidningens läsare gör. Detta trots att DN många dagar är mer än dubbelt så tjock.
Den huvudsakliga läsningen sker före klockan åtta på morgonen. Det är morgonrutinerna som avgör hur mycket tid som finns till förfogande innan man ska köra ungarna till dagis eller stressa i väg till jobbet. Det är därför nästan meninglöst att sträva efter att läsarna ska ägna mer tid åt tidningen.
Hur mycket hinner då en läsare, rent teoretiskt, läsa under dessa 30 minuter?
Från eyetracundersökningar vet vi att nästan halva läsarens tid, cirka 45 procent, går åt till så kallad scanning. Ögat hoppar fram över sidorna, ögnar rubriker, bilder, bildtexter, ingresser – letar efter intressanta ingångar. Om ingången är tillräckligt intressant uppstår en läsprocess. Till denna process återstår alltså drygt 15 minuter.
En normalt begåvad läsare som ostörd läser en text som han eller hon begriper (inte helt vanligt) läser med en genomsnittlig hastighet av 180 ord per minut. På 15 minuter hinner man då med 2700 ord, vilket motsvarar drygt 14 500 tecken text. Vilket i sin tur motsvarar ungefär sex normallånga nyhetsartiklar á 2500 tecken. Detta är förmodligen högt räknat eftersom få av oss sitter ostörda vid frukostbordet.
Men oavsett det, hur stor andel av tidningen har då en teoretisk chans att bli läst?
Det beror förstås på vilken tidning man utgår från, och vilken veckodag. I en normaltjock lokaltidning på en vardag handlar det förmodligen om cirka 10 procent av textmassan. Tittar man på Dagens Nyheter en söndag handlar det förmodligen om 3–4 procent. Vänder man på det kan man säga att mellan 90–97 procent av tidningen blir aldrig läst av den genomsnittlige läsaren. Vad ska man dra för slutsatser av det? Att man inte ska bli reporter på en dagstidning? Nja. Just din text kan ju vara det som gör dagens tidning värdefull för en viss läsare. Att det är dumt att göra tjocka tidningar? Inte nödvändigtvis. Om tidningen innehåller många texter ökar chansen att läsaren hittar en text som är relevant för just honom eller henne.
Mer då?
Man kan definitivt dra slutsatsen att det är viktigt för tidningen att optimera läsarens tid med tidningen. Att underlätta för varje läsare att hitta just sin favoritinformation. Att ge maximal valuta för investerad tid. Hur gör man det? Genom en tydlig presentation där man hjälper läsarna att navigera i tidningen, där man skyltar upp texternas innehåll. På så sätt kan läsaren hitta sin egen väg genom materialet, och kan snabbare välja – eller välja bort. Och hur skyltar man upp ett innehåll? Jo, med rubriker, bilder, tydliga vinjetter etc, men också med alternativa textformer. Mer om detta i kommande inlägg.